En del läsare har angett att deras favoritkaraktärer i ”I Sparvens klor” är ninjorna Shebe och Suzume (Sparven). Kanske för att de är lite farligare att komma nära? I min roman är ninjorna, eller shinobi som de kallas i boken, inbrottstjuvar, spioner och lönnmördare. Den unga kvinnliga shinobin är gruppens farligaste lönnmördare. Men hon är inte helt samvetslös, en egenskap som ställer till allt mer problem för henne.

Här är ett kort utdrag ur en scen där det börjar hetta till. Shebe, en ung man som är ganska ny i shinobigrupperingen, har smitit ifrån de andra för att i skydd av mörkret hinna före dem till Suzumes hem och varna henne:
”Han siktade på det manshöga träplankets kant, tog sats och hävde sig över. Husets fönstersektion var upplyst från insidan. Medan han skyndade sig mot dörren hoppades han att Suzume var vaken och påklädd. Det vore en klar fördel.
Han höjde handen för att knacka. Dörren sköts åt sidan. Han försökte parera, men gestalten i dörröppningen hade redan greppat hans handled. En stöt av smärta sköt upp mot axeln när hon vred hans arm åt sidan.
”Det är jag”, lyckades han få fram mellan sammanpressade tänder och höll emot impulsen att försöka slå sig loss.
Suzume släppte efter, men behöll sin hand om hans arm. Smärtan brände i armen. Han borde ha tänkt sig för. Det var inte särskilt klokt att överraska gruppens farligaste medlem, som varit kapabel att döda män redan innan hon anslöt sig till shinobigrupperingen.”
Utdrag från: Karin Söderlund Leifler. ”I Sparvens klor – del två”.
Här är en kort introduktion till det viktigaste du behöver veta om shinobi i ”I Sparvens klor”.
